Björn Elmbrant, kommenterandes för studio ett. Så brukade Björn Elmbrant avsluta sina krönikor i Studio Ett. Då hade man hört en redogörelse för något aktuellt ämne. Som väldigt ofta fick mig att tänka till både en och två gånger. Och när jag väl tänkt färdig var jag mycket klokare! Jag uppskattade också Björn Elmbrants böcker. Några av de viktigaste för mig är "Så föll den svenska modellen", "Innan mörkret faller-ska 30-talet hinna i kapp oss" och "Marknadens tyranni-och hur vi kan rädda demokratin".. I Björn Elmbrants anda har vi alla ett ansvar att försvara demokratin. Som det står på baksidan av "Innan mörkret faller": Kampen mot fascismen vinner vi genom att bygga fungerande alternativ och formulera ett demokratiskt självförsvar för vår tid. Är vi beredda att verkligen lära av historien?

De fina minnena är många, många.... Tack bäste lillebror

ag har mycket att tacka dig för Björn. Du öppnade
dörren till mitt liv som journalist, och skrev en
fantastisk och rättvisande biografi om Hjalmar Mehr.
Men du var så mycket mer än en skicklig journalistisk
förebild. Ditt sätt att ta dig genom livets utmaningar
gjorde dig till en förebild också som människa i alla dina
handlingar och ansvarstaganden. Jag är glad att vi
talades vid nyligen. Må du vila i frid, du
lyser i mitt och min syster Katrins minne.

Björn!
Du kom till vår gymnasieklass på 50-talet på Latinskolan i Malmö.
Lång och gänglig var Du. Vår klassföreståndare och lektor i franska utsåg Dig till klassens Tage. Lektorn och även Du Björn fylldes av glädjen i Din.roll. i varje lektion fanns utrymme för dialogen mellan vår stockkonservative lektor och klassens "Tage". Du fyllde Din roll väl till allas vårt behag - också lektorns. Kanske blev detta början till Din enastående karriär. Du hade också kunnat bli en fantastisk politisk karikatyriker. Du var en skicklig tecknare. Tack. För alla år jag fått följa Din livets stig..

Björn!
Jag hade förstås önskat att få säga det här innan det blev för sent. Men på något sätt känns det ändå som det kan gå fram.
Sollefteå i början av 80-talet: Minns hur fascinerad och imponerad jag blev då jag som nyfiken och valpig klev in och fick delta i arbetet på en redaktion. Minns ljudet av teleprintern, hur manuspapperen tejpades för att telefaxas till centralredaktionen. Ättikslukten från mörkrummet. Redaktionssekreterarens skratt. Birgittas, din fru, som lärde mig för hur ett gott ledarskap ska vara, och som jag tror format mig de år jag varit chef.
Längst in i korridoren satt du och där var du en vägvisare och en dörröppnare som fick mig att kliva in i den värld där kraften i en penna fick betydelse. Du var en av dem som lärde mig yrket, där metodiken, systematiken med lyssnandet, noggranna anteckningar och analyserandet behövde göras innan pappret kunde dras fram över skrivmaskinens vals och smattrandet av tangenterna kunde ljuda som den skönaste musik.
Tack Björn!

Finaste, bästa Björn ❤️ Det är svårt att veta var man ska börja. Jag kan utan tvivel konstatera att ni varit min familjs närmaste och bästa vänner; de vi tillbringat mest tid tillsammans med och där det rått en sådan värme.

Mamma och pappa hyste en oerhörd beundran och respekt för dig, som yrkesmänniska, som tänkare, som ordkonstnär. Jag satt med och lyssnade på diskussionerna (ibland heta!) om politik, samhälle, kulturen, livet, konsten. Din skräpa i tal och skrift imponerade och inspirerade, liksom hur besjälad du var av dina ideal och åsikter. Alltid beredd att förklara världen för en storögd liten flicka, som tog intryck, storligen.

Samtidigt var det aldrig långt till skratt, rajtan tajtan, barnsligt roliga upptåg. Så fruktansvärt mycket roligt vi har haft! Alla nyårsaftnar, fjälltrippar, charterresor med citrontävlingar, Ester Williams-klubben och Uno på balkongen. Alla kräftskivor, middagar, sommarutflykter, teaterföreställningar, studentmottagningar, bokreleaser och professorsinstallationer. Så många år av vänskap, inspiration, värme. Minnen som tillhör mina käraste, och jag ska aldrig glömma dig.

Det var alltid roligt och spännande och ses! Då visste vi att nu blir det politikprat med många initierade och lärorika infallsvinklar! Många skratt, en del suckar och sylvassa slutsatser! Vi kommer sakna dig och de stunderna!