Till minne av vår älskade vän, hustru och mor Emilia Wehtje
Dikt - När jag dör
När jag dör är jag alls inte borta
fast min kropp blivit aska min vän,
ty med allting som susar och sjunger
ska jag komma tillbaka igen.
Genom fåglarnas kvitter i träden
genom fjärilars fladdrande slag
genom flingornas dans på din ruta
ska jag ge dig en hälsning var dag.
Och när björklöven spricker om våren
och du känner en varmare vind
ska du ana min själs odödlighet
när jag dunlätt kysser din kind.
Och då vet du, jag är inte borta
nej mer nära än du kan förstå,
genom allting som susar och sjunger
ska min hälsning med kärlek dig nå.
– Ingrid Wickberg
Dikt - När jag dör
När jag dör är jag alls inte borta
fast min kropp blivit aska min vän,
ty med allting som susar och sjunger
ska jag komma tillbaka igen.
Genom fåglarnas kvitter i träden
genom fjärilars fladdrande slag
genom flingornas dans på din ruta
ska jag ge dig en hälsning var dag.
Och när björklöven spricker om våren
och du känner en varmare vind
ska du ana min själs odödlighet
när jag dunlätt kysser din kind.
Och då vet du, jag är inte borta
nej mer nära än du kan förstå,
genom allting som susar och sjunger
ska min hälsning med kärlek dig nå.
– Ingrid Wickberg
Till minne av vår älskade vän, hustru och mor Emilia Wehtje
Dikt - När jag dör
När jag dör är jag alls inte borta
fast min kropp blivit aska min vän,
ty med allting som susar och sjunger
ska jag komma tillbaka igen.
Genom fåglarnas kvitter i träden
genom fjärilars fladdrande slag
genom flingornas dans på din ruta
ska jag ge dig en hälsning var dag.
Och när björklöven spricker om våren
och du känner en varmare vind
ska du ana min själs odödlighet
när jag dunlätt kysser din kind.
Och då vet du, jag är inte borta
nej mer nära än du kan förstå,
genom allting som susar och sjunger
ska min hälsning med kärlek dig nå.
– Ingrid Wickberg
Dikt - När jag dör
När jag dör är jag alls inte borta
fast min kropp blivit aska min vän,
ty med allting som susar och sjunger
ska jag komma tillbaka igen.
Genom fåglarnas kvitter i träden
genom fjärilars fladdrande slag
genom flingornas dans på din ruta
ska jag ge dig en hälsning var dag.
Och när björklöven spricker om våren
och du känner en varmare vind
ska du ana min själs odödlighet
när jag dunlätt kysser din kind.
Och då vet du, jag är inte borta
nej mer nära än du kan förstå,
genom allting som susar och sjunger
ska min hälsning med kärlek dig nå.
– Ingrid Wickberg
Kära farmor,
Du var en solstråle i våra liv, alltid närvarande och nära
Du gav oss så mycket kärlek, omtanke och värme
Nu för du ditt ljus vidare, men du kommer alltid att vara med oss.
Vila i frid med kära Peder i himlen farmor. Vi älskar Er och saknar Er.